Så räknar vi

Vad som drar ner poängen

• Mycket socker, salt eller mättat fett – ju högre halter per 100 g/ml, desto större avdrag.
• Hög energitäthet – många kalorier per 100 g/ml utan motsvarande näring.
• Tillsatser med dokumenterade frågetecken – till exempel sulfitammoniakprocessad karamellfärg (E150d), vissa azofärger (E110, E104, E122, E129, E102, E124), aspartam (E951) och nitrit/nitrat (E249–E252).
• Långa ingredienslistor med många tillsatser – ett tecken på hög bearbetningsgrad.

Vad som höjer poängen

• Korta ingredienslistor med igenkännbara råvaror.
• Fiber, protein och låga halter av tillsatt socker och salt.
• Bra Nutri-Score (A–B) där den finns tillgänglig.

Evidensnivåer

När en ingrediens flaggas visar vi alltid en evidensnivå:

• Stark – myndigheter eller internationella organ har dokumenterat risker eller satt gränsvärden.
• Måttlig – det finns studier som ger anledning till försiktighet, men slutsatserna är inte entydiga.
• Begränsad – svaga eller tidiga signaler. Vi säger då att det är en försiktighetsbedömning, inte ett bevisat farligt ämne.

Vi är medvetet stränga: en produkt med många tillsatser kan inte få hög poäng bara för att den är sockerfri. Men vi påstår aldrig att något är farligt utan att det finns stöd för det.

Källor

• EFSA – Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten – riskbedömningar av tillsatser och E-nummer.
• IARC – WHO:s cancerforskningsorgan – klassificeringar av ämnens cancerogenitet.
• Livsmedelsverket – svenska råd om socker, salt och tillsatser.
• Open Food Facts – öppen produktdatabas med streckkoder, ingredienser och näringsvärden.
• NOVA-klassificeringen – bearbetningsgrad för livsmedel.

Bättre förslag

När vi föreslår alternativ jämförs produkterna med exakt samma poängmodell. Ett alternativ måste vara en realistisk ersättare i samma användningssituation och få minst 5 poäng högre än originalet. Relevans går alltid före poäng – hellre inga förslag än irrelevanta förslag.